Efter en helg av sightseeing, utgangar och vildmarksaventyr i Melbourne kommer trottheten over mig som en vag pa bondi, kastar mig av min kaffekick likt jag sa ofta kastas av surfbradan och till och med jag maste inse mina begransningar. De tar dags att lamna skolan dar jag nu i 2 timmar tappret forsokt skriva klart en reflective journal som ska in pa torsdag. Lika ordlost forblir mitt word-dokument som mobilen som jag desperat onskar ska plinga sad et ar dags att bege mig hemat. Sa snart jag redogjort for den helg som varit Melbourne.
Pa fredag morgon, kl 04.54 tog vi bussen till junction, for att byta till taget till central och expressbanan till domestic airport. 4 tappra flickor, Clara, Cat, Maria och Lina med vaskor och ryggsackar pa vag att lamna Sydney for forsta gangen sedan de landat I australien nastan 2 manader sedan. En snabb check-in (pr inrikesflygen I Australien behover man tydligen inte ens visa id en enda gang och det ar helt okej att flyga med vatska men inte nagelsax) och sedan pa planet som 1,5 timmar soderut skulle landa I landets nast storsta stad. 4 miljoner invanare, men Goteborg har I alla fall en flygplats dar man inte behover ga ut pa landningsbanan for att komma av planet. Kl 7.30 pa morgonen och vi trodde genast att vi hamnat tillbaka I sveriges vinterlandskap, for OJ vad kallt det var. Den nedpackade bikinin kandes inpulsivt helt malplace.
Trots kylan och den inte allt for imponerade flygplatsen 1 timme utanfor staden var Melbourne en mysig stad. Dar man inte har 1000 ars historia att erbjuda (som Europeiska storstader och Sydney forsook till plagiat) far man hitta pa annat. Melbourne har valt att fokusera pa haftiga byggnader och arkitektur. Overallt ser man roliga formationer, statyer, fargade hus, toaletter med trendiga fondvaggar, hoghus med jattebin pa.
Dag 1: hostel check-in, lunch, thai massage, fika, fika lite till, traffa linas svenska vanner, sova tupplur, middag med linas vanner och utgang. Tillsammans med 3 andra svenska tjejer och 2 norska blev vi bjudna pa killarnas paradratt thai, innan kvallen fordrev till en fotoforfest med citroner som rekvisita och goon I allas kroppar. Utgangen var planerad till neverland som visade sig vara en suspect lagerlokal I ett helt ode omrade sa planerna lades om till cookie dar cattis nastan hookade och Maria och jag startade jordens basta luftintrumentsband.
Dag 2: vaknade lite bakis for att njuta av hostelets gratis frukost: vitt bord, sylt och flingor med mjolk. Sov en stund till och sedan tog vi stadens gratis turist-sparvagn till victoria market dar all skit I varlden kunde hittas. Jag kopte en ring och ett armband. Total 8 dollar. Vilket kap! Lunch och ivag till akvariet for att se Marias fashination och Cattis srack: hajar. Tillsammans med pingviner, skoldpaddor, jatterockor, maneter och allt annat havet kan bjuda pa tog vi foton, pekade och tittade. Men bortsett fran hajarna foredrar jag nog anda att se vattenvasen live I vattnet. Med andra ord: dykning pa spring break. Efter havets frestelser blev det aterigen en tupplur och sedan middag med de svenska pojkarna. 4 flaskor vin gratis, gratis forratt och pizza med vilka och hur manga ingrediernser man ville, tror vi att vi hittade den basta resturangen I staden. Jag och cattis gick vidare till Carlton club (som fortsatte I temat zoo) med Pontus och Kristoffer. Sedan en brollopsstold av dr taylor och den natten kan raknas som slutberattad.
Dag 3: The great ocean road. Alarm kl 06.00. Taxi. McDonaldsfrukost. Upphamtning av bussen. Checka in pa turen. Traffa guiden och 13 timmars sighseeing samt 570 km busstur. Bilderna far fortella vad vi sag.
Trotta flickor kommer hem, dackar direct och stiger upp kl 03.15 for att flyga hem igen.
Det konstigast ar dock kanslan att komma tillbaka till Sydney. Nastan 2 manader har vi varit har och helt plotsligt kanns snogubbar valdigt avlagset och sandslott valdigt hemma. Central station, eastern suburban trains on platform 24 and 25. Hemma. Buss 333, den basta (pre-pey med limited stops) och Bondis varme som slar emot oss nar vi stiger av bussen. Vagorna som gor vattnet narmast stranden vit och surfarna som vissa brillierar, andra som ramlar av. Hemma. Ganska konstigt egentligen. Men samtidigt helt otroligt.
Och nu ska jag aka hem igen. Mobilen ar fortfarande tyst som doden och jag ska rora mig mot redfern station. Kanske blir till att ringa Kristin pa de gratis vodafon-minuterna pa vagen dit. Vi har ju blivit inbjudna pa camping-tur. Det kan behova diskuteras.
No comments:
Post a Comment